Ja, så har då vintern även drabbat oss här nere i söder. Skall jag vara helt ärlig så kan jag faktiskt vara utan snö nu. Men en som gillar det fullt ut är Gaya. Hon njuter och har hur kul som helst. Gaya skuttar, springer och dyker i snödrivorna, det går med en hiskelig fart. Det är så klart väldigt roligt att se. Det var till och med så i dag, att det inte var ett dugg intressant att leta godis i snön. Mycket bättre att dyka efter bollen i snödrivorna. Eftersom det har blåst och blåser fortfarande ganska rejält så har det bildats snödrivor som är lika höga som Gaya och ibland högre än så. Till lycka för Gaya men inte för en pygmé som mig inte. Jag fick verkligen välja var jag skulle gå för att inte fastna i snön. Som tur var så finns åkern att traska på, där är det inga drivor. Här kommer lite bilder att, förhoppningsvis, njuta av.

– Kom igen nu husse, kasta någon gång då!!!

   En underbar söndag med sol! Kommer knappast ihåg när vi såg solen sist. Tyvärr så syns detta inte på bilderna. Av någon anledning ville inte konstnären i kameran arbeta i dag. Där av inga färgbilder.

   Hur som helst så hade vi några härliga timmar i skogen. Det var en hel del uppdrag för Gaya. Uppletande av saker i tät terräng, ”tappade” föremål utmed vägen. Dessa föremål låg även på hög höjd, istoppade på grangrenarna.

   Tommy och jag gick på var sitt håll för att se om kunde hitta några trattkantareller. Då hade Gaya fullt sjå att hålla ihop flocken. Om vi hittade några trattkantareller? Ja det gjorde vi, men vi hade ingen plastpåse med så det blev till att låta svampen stå kvar i skogen.

Träning, bus och bad

   I dag har jag börjat jobba efter julledigheten. Det var allt lite tungt att ge sig iväg i morse. Efter ett par dagar är man inne i det igen.
   Desto bättre kändes det att komma hem igen, glada Gaya mötte och hälsade mig välkommen hem. Jag kan inte annat än bli på gott humör och få en sådan där varm härlig känsla inuti.

   Min lunch fick bli en knäckemacka, snabbt, kvickt och lätt. Sedan packade Gaya och jag in oss i bilen och for till havet. Det var blåsigt värre men väldigt skönt ändå. Vi var ensamma nästan hela tiden. På håll kom där en man med sin gårdshund. Hunden var lös och ville hellre till oss än till husse. Men efter många meter och lockande och pockande vände mannen på klacken och gick på andra hållet. Det tog skruv i den lille krabaten, han sprang efter och höll sig där. Gaya tittade långt efter hunden kan jag säga. Jag hade visserligen kopplat Gaya för säkerhets skull men det hade jag nog inte behövt. Hon satt så fint jämte mig och bara tittade.

   Jag passade på att ladda inkallningarna så att de blir lite roligare, bra målbild för Gaya att ha med sig. Det blev även följsamhetsträning med många svängar. Både mjuka och tvära sådana. Mycket lek och stoj blev det så klart också.

   Äntligen har det börjat vända för Tommy så smått. Något lite bättre är han allt i dag. Vi gick en runda med Gaya i dag och det var härligt för alla parter. Lerigt och jäkligt men vad gör det? Gaya plöjde fram totalt obehindrat, härligt att se!

- Vad är det som kommer där borta?

Vatten är inget som hindrar Gaya

”Marschträning”

   Kvällen avslutades med lite mental träning för Gaya. Hon är alltid lika entusiastisk när hon skall ”hjärngympa”.
   Första utmaningen blev något som Gaya inte gjort på länge, spela på krokodilxylofonen. Det blev lite bitande innan hon kom på att det var ju tassen som skulle användas.

Nästa grej var Dogmemory därefter ”ringar på pinnen”.

   Avslutningsvis blev det till att städa för Gaya. I dag var det jag som slängde ut alla sakerna i hallen. Gaya plockade raskt upp sakerna och la dem i korgen. Bra jobbat Gaya!

– Nu har jag fixat allt, nu är det bara belöningen kvar!

  Så gott som hela detta lov har Tommy varit sjuk, inte lite heller. Peppar, peppar så har jag klarat mig. Varg åkte hem den 29/12 för han skulle börja jobba. Detta var ingen höjdare tyckte Gaya. Hon blev lite moloken ett par dagar. Det har ju inte blivit bättre av att inte rutinerna fungerar som vanligt. Husse har inte varit ute med Gaya och mig mer än ett par gånger och det var i början på lovet.
   I dag hände något kul, i mitt tycke i alla fall. Jag höll på att klä på mig, koppellådan var öppnad, bollen låg på golvet och Gaya väntade snällt sittande i hallen på att få gå ut. Rätt var det var skuttade hon upp och iväg till datarummet där Tommy satt. Efter några sekunder kom hon tillbaka till mig, tittade på mig och stack iväg på nytt. Gaya gick på nytt in till Tommy, för att hämta honom. Tommy skulle med ut tyckte Gaya.
   Tommy som inte kunde motstå Gayas önskan följde så klart med ut på en liten runda. Vi fick köra med bilen en bit så att rundan inte blev så lång för Tommy. Gaya var överlycklig och sprang som en skållad råtta. Hela hon strålade av lycka. Snacka om att husse är nummer ett! För Gaya blev det en lång runda så som hon sprang omkring.
   Gaya har blivit så duktig på att städa upp sina leksaker. Hon har en papperskorg i plast som hennes saker ligger i. För det mesta ligger de flesta sakerna utspridda på golvet, gör de inte det så hjälper jag till med de som är kvar i korgen. På mitt kommando tar Gaya den ena saken efter den andra och lägger ner dem i korgen. Hon älskar att städa. Fast det gäller bara detta. När jag dammsuger springer hon och gömmer sig. Förstår inte riktigt varför hon är rädd för dammsugaren. Mig veterligt har det inte hänt något med den som skrämt Gaya. Hon har kanske blivit ”smittad” av Funny. Funny sprang inte och gömde sig men hon gick till attack mot dammsugaren när den kom för nära korgen. Hon låg alltid i korgen oavsett var jag dammsög någonstans.
   Jag fick några väldigt bra böcker i julklapp. Den ena boken är en ny och omarbetad bok av Turid Rugaas, I samspråk med hunden - Lugnande signaler. Jag har den gamla versionen sedan tidigare. Denna nya version är ännu bättre, tydligare och mer ingående. Den rekommenderar jag varmt.
   Fick också en bok på engelska som även den är skriven av Turid Rugaas. Barking - The sound of a language. Jag har precis börjat läsa den och är väldigt intressant och relativt lättläst. I korta ordalag handlar den om att man skall tänka sig skällandet som hundens sätt att kommunisera med sin omgivning. Genom att lära sig tolka hundens skällande, olika typer av skall, och hur man skall förhålla sig till dessa kan man minimera problemen med skällande hund och i stället hjälpa dem till ett bättre beteende.  
   Nu skall jag ta ut Gaya sedan hoppa i säng och läsa vidare i boken.