Fredagen 20 februari 2015

   Nu har Gaya varit frisk en vecka och jag är så glad. Gaya skuttar som en antilop när hon springer lös i skogen. Härligt att se en glad och nöjd Gaya. Vi har varit ute och spårat några gånger också. Det var riktigt kul för oss båda. Det har även blivit uppletande av föremål när vi varit i skogen.
   Nu hoppas jag att det dröjer länge tills nästa skov kommer, om det kommer. Den nya medicinen kanske gör underverk. Hoppas på det i alla fall.


  
I dag har det blivit rena rama vintern igen. Inte vill vi ha detta nu, det är våren som skall infinna sig i stället. Gaya gillade snön så då är det väl bra då.

- Vad skall jag ta för någon grej?

- Brandslangen blir bra!

– Döden, döden

-  Besegrad, yes!
 
Söndagen 8 februari 2015
   Det blir långt mellan varven här men det är inte så mycket att skriva om när man har en dålig hund som inte kan hitta på så mycket. Nu har i alla fall såret på tassen kommit långt i sin läkning. Tack vare den senaste medicinen, Imurel, läker såren fortare. I morgon skall vi hämta en ny medicin, om den kommit till apoteket, som en specialist har rekommenderat. Veterinären var tvungen att söka licens för att skriva ut den. Trental heter den nya medicinen som vi hoppas mycket på. Trental gör blodets röda blodkroppar mera formbara och på så sätt blir det lättare för dem att gå genom de förträngda små blodkärlen. När det blir större genomströmning i kärlen skall risken för inflammation minska. Den skall tas tillsammans med kortisonpreparatet som Gaya äter sedan länge.  
   Vi har varit ute i skogen några rundor och Gaya är överlycklig när hon får springa lös. Hon tar riktiga känguruskutt av glädje. Hon springer och bär stora grenar, slänger dem och hämtar sedan någon ny gren. Att det kan vara så kul. Hur som helst så blir jag glad av att se Gaya glad.
   När vi var i skogen i dag så gjorde vi sök, Gaya fick några skick och det var populärt skall jag säga. Hon for som en kanonkula upp och ner för kullen. Det är ju så här hon skall ha det alltid!
Muttluksbootsen är förträffliga. Hade de inte suttit så bra på så hade Gaya aldrig kunnat springa som i dag. Undersidan på bootsen är av läder och något vadderade så det är ingen risk för att hon skall skada sig eller förvärra/slita upp såret. Det går ju så klart inte när såren är ”öppna”, de måste vara så gott som läkta.
   Jag har varit dålig med att ta kameran med mig ut så det får bli en bild från trädgården.

 
 
Hem
Gästbok
Januari 2014
Februari 2014
Mars 2014
April 2014
Maj 2014
Juni 2014
Juli 2014
Augusti 2014
September 2014
November 2014
December 2014
Januari 2015
Februari 2015
Mars 2015